I denna uppsats har arbetslöshetens effekter på individens psykiska välbefinnande, könsaspekter gällande det psykiska välbefinnandet samt även attityder gentemot arbetslösa undersökts. En enkätundersökning genomfördes för att jämföra det psykiska välbefinnandet mellan arbetslösa och personer som har arbete. Enkäten innehöll förutom frågor om psykiskt välbefinnande även frågor om attityd gentemot arbetslösa. Enkäterna distribuerades till arbetslösa och arbetande via arbetsförmedlingar och olika företag. Resultaten visade att det fanns en signifikant skillnad i psykiskt välbefinnande mellan arbetslösa och de som har arbete.

I uppsatsen undersöks hur en arbetslöshetskassas organisation och de olika roller som förekommer i verksamheten ser ut, samt hur organisationen och de olika rollerna påverkar en utvald del av kommunikationen. Med begrepp och metoder från dialogismen och socialkonstruktionismen undersöker jag om det finns problem i kommunikationen. För att sätta in kommunikationen i ett sammanhang använder jag en modell över ett verksamhetssystem och när resultaten sedan diskuteras tas några begrepp in från sociolingvistiken.Mina resultat visar att arbetslöshetskassan är en verksamhet som är kluven mellan att vara medlemsförening och myndighetsutövare och att det innebär att det finns två skilda normsystem som påverkar de texter som produceras. Vidare visar resultaten att det saknas information riktad till den studerade arbetslöshetskassans arbetande medlemmar om vad ett medlemskap innebär, hur avtalet mellan kassan och dess medlemmar ser ut, hur lagstiftning och föreskrifter påverkar avtalet, samt om vad som krävs för att få ersättning vid arbetslöshet. En analys av några centrala texter visar att en arbetande medlem får positiva roller i arbetslöshetskassans texter medan en medlem som blir arbetslös får mer negativa roller..

Ideella föreningar kräver mycket tid i anspråk från ideellt arbetande personer. För närvarande är det inte lätt att förmå människor att ställa upp och arbeta ideellt och sitta i styrelsen då det är mycket annat som drar, till exempel arbete, familj och tv-tittande. Av den orsaken ville vi förstå hur ideella föreningar styrs genom ekonomiska och ideella mål och vi har ställt oss frågan vilket behov av resurser i form av kompetens, monetära resurser och ideellt arbete anser ideella föreningar att de behöver för att bedriva verksamheten? För att uppfylla vårt syfte ville vi göra en undersökning av en samhällsnyttig förening och valde Svenska Brukshundklubben. Undersökningen genomfördes genom fallstudier av Brukshundklubbens centrala nivå, distriktsnivå och lokala nivå.

För de människor som lider av muskuloskeletala smärttillstånd orsakar smärtan ofta aktivitetsbegränsningar. Syftet med studien var att beskriva vilka följder långvarig smärta har på människors aktiviteter i det dagliga livet. Vi har gjort en litteraturstudie med artikelsökning på databaserna Cinahl, Medline, Elin@Örebro och Amed. I resultatet framkommer det att följderna av långvarig smärta på aktiviteter i det dagliga livet är individuellt. Det finns många faktorer som styr vilka följder långvarig smärta har hos en individ.

I Sverige drabbas 60-70 % av befolkningen någon gång i livet av ländryggssmärta, av dessa blir 90 % besvärsfria inom tre månader medan resterande får bestående eller återkommande problem. Patienters föreställningar om ländryggssmärta är viktiga för hur de förhåller sig till och hanterar sin smärta, föreställningar i sin tur har visats kunna påverkas av information. Syfte: syftet med studien var dels att undersöka och beskriva aspekter av föreställningar om ländryggssmärta och dels kunskap om ryggens struktur/funktion samt erhållen/sökt information om ländryggssmärta, hos patienter med långvarig ländryggssmärta som har sjukgymnastkontakt. Metod: i studien inkluderades 49 patienter med långvarig ländryggssmärta som sökt sjukgymnastkontakt på öppenvårdsmottagningar. Mätinstrument: svensk version av Back Beliefs Questionnaire (S-BBQ) användes för att mäta föreställningar om ländryggssmärta och dess konsekvenser för det fortsatta livet.

Detta arbete har gjorts för att undersöka om det finns en möjlighet att kringgå problemet med stationära datorers strömförsörjning, vid nedstängning genom att man drar ut strömkabeln, i syftet att minimera dataförlusten ur en forensisk synvinkel. Arbetet är också till för att undersöka om det teoretiskt skulle gå att lösa problemet. När man drar ur strömkabeln ur en stationär dator kommer flyktig data att försvinna och gå förlorad vilket ur en forensisk synvinkel kan betyda förlust av bevis..

Föreliggande studie har haft för avsikt att undersöka unga arbetande människors inställning till ett fackligt medlemskap. Den fackliga organisationsgraden bland unga människor minskar mer och mer och av den anledningen har vi sökt nå ökad förståelse för varför unga människor i åldern 20-24 år inte är medlemmar i facket. Det tycks ej ha gjorts så mycket tidigare forskning på varförunga människor väljer att stå utanför facket. Nio semistrukturerade intervjuer gjordes på unga arbetande människor. Det vi kom fram till var att unga inte är intresserade av att vara fackligt anslutna, eftersom de dels inte har någon kunskap om facket eller vad de gör, men också dels föratt de har en osäker position på arbetsmarknaden.

Varje år tar cirka 3700 sjuksköterskeexamen i Sverige. Efter examen påbörjas en transition från student till arbetande sjuksköterska. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva den nyutexaminerade sjuksköterskans upplevelse av denna transition. Studien baserades på tolv vetenskapliga artiklar som analyserades med en kvalitativ manifest innehållsanalys. Analysen resulterade i fem slutkategorier: att ha förväntningar på vården och sjuksköterskerollen, men bli besviken på verkligheten, att känna sig otillräckligt förberedd och det är överväldigande med allt nytt, att känna stress, rädsla och oro över det ansvar som vilar på axlarna, att känna sig ensam och sakna stöd samt att bli trygg och bekväm i sin sjuksköterskeroll genom att lotsas in i arbetet och bli en del av teamet.

Sammanfattning En studie- och yrkesvägledare i grundskolan måste lära sig ny kunskap hela tiden. Utan kunskap om omvärlden, samhället och skolsystemet kan de inte utföra sitt arbete. Det övergripande syftet med detta examensarbete är att undersöka hur en studie- och yrkesvägledare på grundskolan ser på sitt lärande mot bakgrund av gymnasiereformen som implementerades under 2011/2012. Hur arbetar de med sitt lärande under en gymnasiereform? Hur blev de i sin yrkesroll utmanade under denna period? Hur ser de på skollagens text om kompetensutveckling? Detta är de frågeställningar som ställs och besvaras i denna studie. Studien är en kvalitativ undersökning där sex arbetande studie- och yrkesvägledare intervjuas.

Med anledning av intensifieringen av de stridigheter som uppstod i Somalia i början av 1990-talet flydde närmare en miljon människor landet och undan krisen. Både i den amerikanska delstaten Minnesota och i Östergötlands län i Sverige har antalet somalier sammantaget ökat. Hur gruppen klarat sig på arbetsmarknaden i respektive region skiljer sig betydligt då andelen arbetande somalier i Minnesota är betydligt högre än i Östergötland. Uppsatsen syftar till att kartlägga arbetsmarknadssituationen för utrikes födda somalier i Östergötland samt att redovisa effekterna av den svenska arbetsmarknadens funktionssätt på den här gruppen genom en jämförelse med hur det förhåller sig i Minnesota.De båda populationerna i respektive region liknar varandra på många sätt även om de till antalet är betydligt fler i Minnesota. Graden av formell utbildning är generellt sett låg och många somalier är vid ankomsten analfabeter, det har observerats att somalier i Minnesota möjligen har en något högre utbildningsnivå än de i Östergötland vilket kan förklara en del av skillnaden i sysselsättningsgrad.

Sammanfattning En studie- och yrkesvägledare i grundskolan måste lära sig ny kunskap hela tiden. Utan kunskap om omvärlden, samhället och skolsystemet kan de inte utföra sitt arbete. Det övergripande syftet med detta examensarbete är att undersöka hur en studie- och yrkesvägledare på grundskolan ser på sitt lärande mot bakgrund av gymnasiereformen som implementerades under 2011/2012. Hur arbetar de med sitt lärande under en gymnasiereform? Hur blev de i sin yrkesroll utmanade under denna period? Hur ser de på skollagens text om kompetensutveckling? Detta är de frågeställningar som ställs och besvaras i denna studie. Studien är en kvalitativ undersökning där sex arbetande studie- och yrkesvägledare intervjuas.

Elitidrottsföreningarna i Sverige blir allt större och många av dessa omsätter mångmiljonbelopp, vilket ställer krav på bättre styrning inom föreningarna. De flesta elitidrottsföreningar är ideella och många upplever att det är svårt att styra ideella organisationer. En modell för styrning som tillämpats flitigt, främst inom den tillverkande industrin, är processtyrning. Processtyrning syftar till att uppnå högre kundvärde i det som verksamheten producerar genom effektivare resursanvändning. Hur processtyrning tillämpas inom ideella föreningar i Sverige är relativt outforskat.

Elitidrottsföreningarna i Sverige blir allt större och många av dessa omsätter mångmiljonbelopp, vilket ställer krav på bättre styrning inom föreningarna. De flesta elitidrottsföreningar är ideella och många upplever att det är svårt att styra ideella organisationer. En modell för styrning som tillämpats flitigt, främst inom den tillverkande industrin, är processtyrning. Processtyrning syftar till att uppnå högre kundvärde i det som verksamheten producerar genom effektivare resursanvändning. Hur processtyrning tillämpas inom ideella föreningar i Sverige är relativt outforskat.

Uppsatsen syfte var att jämföra hur svenska och brittiska mödrar beskrev fenomenet skuld.Undersökningen är en fenomenologisk studie som bygger på ostrukturerade intervjuer där huvudfrågan löd; ?Can you describe a situation in which you have experienced feelings of guilt??.Målgruppen var brittiska arbetande mödrar som var sambo eller gifta med barnets/barnens far.Resultatet av de brittiska kvinnornas intervjuer kom sedan att jämföras med en svensk fenomenologisk studie (av Elvin-Nowak, 1999) på samma ämne. Detta för att undersöka om det fanns skillnader i sätten skuld beskrevs av mödrarna i de båda länderna. I båda studier användes EPP-metoden för fenomenologiskt behandling av insamlade data.Resultatet indikerade att det fanns både likheter och skillnader i hur skuld beskrevs av kvinnorna i de två länderna.Studien visade att kvinnorna i Sverige och Storbritannien beskrev skuldkänslor på liknande vis då det kom till skuld rörande egna behov, skuldkänslor i relation till andra samt då de bröt mot sina principer eller föreställningen om sig själv.En viktig skillnad tycktes vara hur de brittiska kvinnornas skuld så tydligt kunde kopplas till valet att arbeta utanför hemmet, vilket de svenska kvinnorna inte rapporterade.De svenska kvinnorna verkade uppleva ambiguitet och konflikt kring sina antagna roller, detta kunde enligt författaren inte skönjas i de brittiska kvinnornas skuldberättelser.Kulturella faktorer som könsroller i samhället, jämställdhet och sociala policys kom till stor del att inverka på vad kvinnorna kände skuld inför..

BakgrundLedarskap finns på alla nivåer inom en organisation. För att patientsäkerheten skall kunna tillgodoses krävs ledarskap från både sjukhusledningen, chefssjuksköterskorna och de kliniskt arbetande sjuksköterskorna. Den legitimerade sjuksköterskan skall ha förmåga att fördela och samordna omvårdnaden samt leda och prioritera det patientfokuserade omvårdnadsarbetet på ett kvalitetsmedvetet sätt.SyfteSyftet med studien var att beskriva sambandet mellan ledarskap inom omvårdnad och patientsäkerhet.MetodStudien genomfördes som en forskningsöversikt då detta ansågs vara en metod som skulle kunna belysa det uppställda syftet. Sökord formulerades utifrån syftet och strukturerade sökningar genomfördes i de nätbaserade databaserna PubMed och CINAHL. Efter att 16 artiklar till resultatet valts ut bearbetades, analyserades och kvalitetsbedömdes de.